Välkommen till Den Vita Staden
Hammarbyhöjden var den första moderna förorten med hyreshus som planerades utanför tullarna. Den ursprungliga stadsplanen gjordes av stadshusets arkitekt Ragnar Östberg och växte upp på 30-talet. 1936 flyttade de första invånarna till Hammarbyhöjden, främst från Södermalm. Stadsdelen fick namnet den vita stadsdelen som kontrast till den stenstad som ansågs mörk och ohälsosam. De som flyttade till Hammarbyhöjden kom till ett område med obefintlig service. En skola kom inte förrän 1943 och kommunikationerna in till staden var obefintliga.
Idag finns här både skola och snabba kommunikationer till city. Torget Finn Malmgrens Plan är en del av det naturliga för området med sina bevarade träd. Ungefär ett 30-tal små företag av olika slag är verksamma runt torget med omnejd bl.a. Apoteket Hinden, Konsum, post samt ett antal restauranger.
Hammarbyhöjden gränsar mot Nackarreservatet och utgör porten till naturen. Genom stadsdelsområdet löper T-bane linje nr 17, grön linje. Hammarbyhöjden invigde sin station den 17 april 1958 och har idag två utgångar en mot Finn Malmgrens Plan och en mot Ulricehamnsvägen. Tunnelbanan tar dig på ca 7 minuter till Skanstull, vill du till city tar det ca 15minuter.
Området fick sitt namn redan 1948 efter Hammarbygården och ordet höjden kändes väldigt naturligt.
Galgbacken
Skarabackens galge var avrättningsplats från slutet av 1600-talet till 1862. Den låg i korsningen Solandergatan/Sparvenfeldsgatan och Olaus Magnus väg. Namnet Hammarby är känt sedan 1330-talet. Vi vet också att det har funnits en Hammarby gård på 1550-talet. Då beslöt nämligen Gustav Vasa att Hammarby skulle bli "hospitalsgods" under Danvikens hospital, som låg i närheten. Hospitalet hade flyttats ut från olika platser i staden, bl. a. Helgeandsholmen, för att stadsborna skulle slippa ha de sjuka inpå knuten.
Galgen i Hammarby finns med på en karta daterad 1689. Tidigare låg den på Södermalm. Tydligen har stockholmarna velat flytta ut allt som var obehagligt till södra sidan av Hammarbykanalen. De dödsdömda fördes till galgen längs det stråk som i dag är Götgatan och de ska ha fått en sista sup på krogen Hamburg, som låg i hörnet av Götgatan - Folkkungagatan. Kungamördaren Jakob Johan Anckarström avrättades i Hammarby 1792. Den sista avrättningen på galgbacken ägde rum 1862. Det sägs att byggnadsarbetarna hittade en del skelettdelar vid galgbacken när Hammarbyhöjden byggdes på 1930-talet, vilket de tvingades hålla tyst om för att inte skrämma bort hyresgästerna. Platsen ligger mitt i bostadsområdet, och dess makabra historia lär ha fångat barnens fantasi och leklust när området var nytt.
Området söder om Skanstull hörde i äldre tid till Enskede gård, där Skärmarbrink, Blåsut, Höjden, Lilla Gröndal och Sandsborg var underlydande torp. Till Enskede hörde också gårdarna Fredriksdal, Grundsberg, Kvarnringen och Hammarby. Den sistnämda, vars ursprung vi redan känner som hospitalsgods under 1500-talet, låg nere i nuvarande Södra Hammarbyhamnen, på det område där Lumafabriken byggdes 1930. Mangårdsbyggnaden torde ha byggts på 1700-talet och revs 1945. En lång allé ledde från Skansbacken fram till gården, som ännu vid tiden för Lumafabrikens tillkomst beskrevs som lummig och grönskande.
Från Skanstull till Enskede låg slakthusen på rad. Området hade dåligt rykte. Slaktarna var ökända för sitt supande och sina slagsmål. I Skanskvarn vid Gullmarsplan pågick sädesmalning fram till 1862. Den som blickade ut från Hammarbys höjder innan 1930-talets bostadsbyggande kommit igång, såg ett landskap med bondgårdar, koloniområden och handelsträdgårdar. I Enskede hade småhusbebyggelse växt upp under 1910- och 20-talen men i Årsta bredde skogen ut sig. I Nytorp, Björkhagen, Kärrtorp och Bagarmossen fanns bondgårdar och koloniområden, och en stor mossig hed omgiven av tät skog.
Området runt Hammarby sjö var något av en friluftsidyll före Hammarbyledens och industriområdets tillkomst, jämförbart med Haga och Djurgården. Sommartid kunde man se roddarmadammer fara över sundet och på vintern tog skridskoåkarna över. 1917 började man bygga kanalen och slussen vid Skanstull, vilka förbinder Mälaren och Saltsjön och gör Södertörn till en ö. En bro över kanalen, nuvarande Skansbron, stod färdig 1925. Året efter var Hammarbyleden färdig men den invigdes officiellt först 1929, samtidigt med Årstabron.
Avskedet på Polarisen
Skulptur av Elsie Dahlberg. Föreställer den döende Finn Malmgren på isen i armarna på två färdkamrater. Restes 1980 på Finn Malmgrens plan.
1922-25 deltar den lovande polarforskaren och meteorologen Finn Malmgren i en norsk expedition under Roald Amundsen och Harald Ulrik Sverdrup med fartyget Maud i Arktiska oceanen norr om Sovjetunionen. Finn Malmgren hör till dem som 1928 förolyckas efter kraschen med zeppelinaren Italia på isen norr om Nordostlandet. Befälhavare på flygexpeditionen var Umberto Nobile som också konstruerat Italia.
Lilla Sickla
Gustaviansk mangård från 1789. Omgiven av ett kulturlandskap i form av en engelsk park av högt värde.
Nedanför toppen av Hammarbybacken ligger ett koloniområde och en väg leder från Axvallsvägen till Lilla Sickla, en gård med anor ända från 1500-talet. Då pekade Gustav Vasa ut flera områden öster om staden som skulle användas för att försörja Stockholm på ett eller annat sätt. Han lät dämma upp vattendragen i området här och nyttjade vattenkraften för industrierna han lät uppföra, bl.a ett krutbruk och en mjölkvarn. Gården var sedan länge en hantverksgård i kronans tjänst. Men troligen har platsen varit bebodd ända sedan vikingarnas tid, kanske tidigare ändå? Vattnet nedanför var en av farlederna på väg in mot Mälaren och Birka, lite mer skyddad än kungsfarleden som Viking Line-båtarna kryssar ut på idag. Det finns på flera ställen i Nackareservatet spår av stensättningar och vårdkasar, dvs eldstäder som användes för att varna andra människor utefter vattenvägen för angripare.
Inplanterade träd runt omkring vittnar om de gamla verksamheterna på platsen, hassel, eftersom hasseloljan användes vid kruttillverkningen, balsampoppel och ek som användes vid båtbyggeri, ask till stenåldersfolks redskap och syren som torkat är starkt nog att användas som spik vid snickeri.
En bit därifrån ligger den s k "Filosofens grav", som anlades 1870 av dåvarande ägaren av Lilla Sickla, L C Pontin, för hans mor och hustru. Fler stigar leder från ängen österut. Den sydligare går till Nacka kyrkogård.Nacka kyrkogård är Nackas äldsta kyrkogård från 1600-talet. Ett familjekapell står mitt i kyrkogården. Själva gravkapellet gick på auktion vid förra sekelskiftet och timrades om till en villa i Saltsjö-Duvnäs. En vacker klockstapel med brun fjällpanel står längre upp mot skogen. Klövertäppan kallas ängen söder om kyrkogården.
Tvärsöver Ältavägen rinner Nacka Ström, vatten från Dammtorpssjön och Källtorpssjön ut i Järlasjön, 18 meters fallhöjd totalt. Det vattenflödet räckte en gång i tiden till en liten industristad och samhället kring vägen. Gustav Vasa lät anlägga en hammarsmedja för kronans behov - av fångkedjor, hästskor, rustika lås, rustningar, fönstergaller och vad som nu krävdes. En nålfabrik finns också omnämnd. Och ännu mer krut!
Stockholms befolkning under 1500-talet var inte större än 7-9 000 människor för att snabbt öka till 50 000 under 1600-talet. Invandringen och rekryteringen av skickliga hantverkare från Europa kom väl till pass och tyska smeder kallades hit som instruktörer. En mässingshytta kom till senare vid strömmen. Koppar togs hit från Falun och zinken importerades tullfritt enligt Gustav II Adolfs påbud. En klädvalk där tyger bereddes stod vid forsen. Tillsammans med industrierna i Tyresö var Nackaindustrierna viktiga för Stockholms försörjning. Kanske är smidet till Stockholms slott, som stod klart 1752, smitt här? Ett pappersbruk och brännvinsbränneri fanns också under 1700-talet. Snickeriet från 1873 är den enda byggnaden som är kvar idag av industrierna. Skorstenen skvallrar om att man förstärkt med ångkraft. Några röda hus byggdes under 1900-talet till Nacka gård, det gula huset som idag rymmer några lägenheter.
Filosofens Grav
Innehåller kvarlevor efter tre personer: prostinnan Catharina Charlotta Pontin död 1868, Carolina Henrika Pontin död 1877 samt en ej identifierad ung person. Inskriptionen på gravstenen lyder: Hvilans boning - den dödliges hopp och mödors belöning. Finns på vägen till Lilla Sickla. Gå från Axvallsvägen till Lilla Sickla, efter cirka 3-400 m går man över stenbron åt höger. Graven ligger i skogsbrynet längst upp till höger på fältet.
